Forskning
Forskning visar att drygt fyra miljoner människor i Sverige har värk i nacke, axlar, rygg eller leder och orsakerna till det är många. Ökade krav på produktion och prestation på arbetsplatserna leder till stress som kan vara en orsak. En annan kan vara att många yrken blir allt mer stillasittande. När det gäller effekten av manuella terapier som massage och spinal manipulation finns idag vetenskaplig evidens för att sådan behandling har effekt vid besvär i rygg och nacke. Forskning visar också att naprapatisk manuell behandling fungerar bättre vid rygg- och nackbesvär än rekommenderad och bevisat effektiv rådgivning av läkare. Detta sammantaget gör att du som legitimerad naprapat, specialiserad på besvär just från rygg, leder och muskler, kan se fram emot en attraktiv arbetsmarknad.
I vårt löpande arbete med att förbättra utbildningen och utveckla vårt huvudämne naprapati, gör Naprapathögskolan i samarbete med expertis från IMM, Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet, en extra satsning på forskning och utveckling. Ett par omfattande högkvalitativa vetenskapliga studier genomförs på vår klinik sedan våren 2010. Resultaten av studierna, som skall publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter, förväntas ge viktiga svar på frågor kring optimalt omhändertagande av patienter som söker naprapatvård, samt om hur symtom hos rygg- och nackpatienter varierar över lång tid, dvs. fördjupad kunskap om prognos vid ont i rygg och nacke. Dessutom har en doktorand med naprapatexamen rekryterats som skall utbildas till forskare vid Karolinska Institutet. Denna doktorand har en central roll i några av de forskningsprojekt som drivs vid Naprapathögskolan. Doktorandtjänsten finansieras av Naprapathögskolan och Svenska Naprapatförbundet.
Källor
Forskningsanknytning
Begreppet forskningsanknytning anges ofta i termer av hur stor andel av undervisningen som genomförs av forskarutbildade lärare samt hur sambandet mellan forskning och utbildning säkras i utbildningen och hur studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras. En förutsättning för en god forskningsanknytning vid Naprapathögskolan är närvaro av forskarutbildade personer samt att forskningsaktivitet bedrivs i anslutning till utbildningen.
När det gäller undervisningen i ämnesblocken Fysiologi, Forskningsmetodik, Smärta samt Medicinska och övriga ämnen sker den till övervägande del av disputerade föreläsare. Detta borgar för att studenternas erhåller kunskap som vilar på vetenskaplig grund samt insikt om områdets utveckling och forskningsfront. Inom kurserna Forskningsmetodik 1-3 samt Examensarbete som är centrala för den vetenskapsteoretiska metod- och teoribildningen för studenterna i huvudämnet naprapati, så är alla föreläsarna och ansvarig lärare vid Naprapathögskolan disputerade och verksamma forskare vid Karolinska Institutet eller Stockholms Universitet. Sedan år 2007 är även blocksansvarig för huvudämnet naprapati en forskarutbildad naprapat. Vi lägger också stor kraft på att identifiera och motivera naprapater som redan har dubbla utbildningar att försöka finna möjlighet att antas till forskarutbildning. I de fall sådana finns är vår målsättning att involvera dessa personer i utbildningen.
Under de senaste åren har stora insatser gjorts för att öka den vetenskapliga kompetensen inom huvudämnet naprapati. Genom det vetenskapliga rådet har Naprapathögskolan identifierat, initierat och genomfört aktiviteter för lärarkåren såsom högskoleutbildning i pedagogik omfattande 4.5 högskolepoäng, kurser i informationssökning och kritisk granskning av information, vetenskapliga seminarier, dokumentering och författandet av bok om naprapati (Skillgate E et al. Studentlitteratur 2009) samt stimulerat till deltagande i såväl nationella som internationella vetenskapliga kongresser. Den förstärkta vetenskapliga kompetens som dessa aktiviteter ger bidrar till att forskningsanknytningen successivt höjs på utbildningen.
Kritiskt tänkande
Ett viktigt verktyg för att förankra de behandlingstekniker som lärs ut på Naprapathögskolan i vetenskap och beprövad erfarenhet är att stimulera det kritiska tänkandet hos studenter och lärare. Olika åtgärder har vidtagits för att åstadkomma detta. Lärarna har t.ex. utbildats i informationssökning samt artikelgranskning, och artikelgranskning har införts som ett moment i samtliga kurser i naprapati. Kursen i forskningsmetodik har utökats och förbättras, och fler disputerade lärare från KI och Stockholms universitet har engagerats för kursen. Inom ramen för detta har en webbaserad kurs i statistik tagits i bruk, utvecklad av docent Peter Wanger vid Karolinska Institutet. Studenterna stimuleras under olika moment i utbildningen att höja kvaliteten på examensarbeten och på den obligatoriska opponering. Som extra stimulans till detta delas pris ut varje år till de bästa examensarbetena. De svenska och norska naprapatförbunden ger här stipendier.
Naprapathögskolans lärare har också uppmanats till att delta i vetenskapliga kongresser världen över. Naprapathögskolan har under perioden 2004–2008 avsatt en ansenlig summa för detta, som Naprapathögskolans Vetenskapliga Råd fördelat efter ansökningar från lärarkåren. Detta har gjort det möjligt för lärare att delta på en rad kongresser och kurser, och på flera av dessa har egna presentationer hållits. Studenterna får del av den nya kunskap som inhämtats vid kongress- och kursdeltagande dels genom att en skriftlig sammanfattning skickas ut till alla studenter med e-post, dels genom att ett seminarium anordnas.
Dessutom har, som tidigare nämnts, lärarkåren utbildats i pedagogik, vilket har resulterat i en pedagogisk plattform som tar sin utgångspunkt i konstruktivismen. Detta har i sin tur inneburit en övergång till ett allt mer problembaserat lärande för studenterna.
